Rörelse som vibration

Surya Namaskar beskrivs som en Mandala (cirkel) av rörelse och andning.

Halvmandalan i kroppens rörelser in i olika bågformer är en mandalaform. Ksemaraja (10-1100 tal) beskriver kroppen som en båge redo att penetreras av Shivas pil, så att kroppen blir en behållare av Shakti.

Varje position i Surya Namaskar var den fysiska formen av ett speciellt mantra, alltså en viss vibration. Detta mantra bar vibrationen av ett viss element, jord, vatten, eld, luft, rymd, samt ett mantra som bar vibrationen av det som är bortom, och inkluderar alla elementen. Man kan misstänka att detta är ett sätt att röra energi upp och ner längst ryggraden, då chakrorna som representerar dessa element sägs finns representerade längst ryggraden. Det fanns också en sittande övning där mantra, andning och visualisering användes för att röra energi längst huvudenergikanalen i mitten av ryggraden; Shushumna.

Rekommenderad lysning: Tidigare refererad forskning av Christopher Tompkins.

Musik: Shushumna, Spellista

spotify:user:hallbergmaria:playlist:4rFnZHic5JLbswiroZZScB

Similar Posts

  • Asana-Virasana

    Asana betyder säte eller tron. Det refererade först till den tron som gudarna satt på men så småningom började termen beteckna kroppen som tron för det gudomliga i människan. Rörliga Asana skulle underlätta för energin att röra sig genom ryggraden och elementen representerade av chakrorna häri. Tillsammans med andningen skulle energin dras ihop i navelområdet och…

  • Asana-Virasana 2

    Den Virasana (annan stavning Veerasana) som vi känner till från Hatha Yoga Pradipika skriven ca 1400-tal alltså ca 3000år senare, beskrivs något annorlunda; ”Placing one fot by the thigh and the other under the thigh is known as veerasana.” (Översättning Bihar school of yoga). Virasana nämns i PYS (ca200-tal) i Vyasas kommentar. En del forskare…

  • Ardha Chandrasana/ Trikonasana/Sarvangasana

    Två olika positioner har fått namnet Ardha Chandrasana (halvmåne) i två olika klassiska yogatraditioner. I Krishnamachuryas tradition är det en balans. I Shivanandas tradition är det en lunge. Shivanandas Ardha Chandrasana översätts som Cresent moon (månskära). Formen påminner också mer om en månskära. I Amshu Tantra, ca 1000-AD beskrivs denna position under namnet Shrinkala. Den…

  • Naveln som kraftcentrum

    Naveln representerar centret (axis) av kroppen, fokuspunkt för prostationen. Mandalan som utgjorde platsen man prostrerade i hade också en yttre axis, i form av en Lingam i den tidiga Tantran. Lingam är symbolen för kraften hos det gudomliga/större medvetandet. Denna axis symboliserar också den stilla punkten/balanspunkten i centrum. Denna punkt i navelområdet verkar ha varit…

  • Vira

    I Varahi Tantra (runt 1000-talet) beskrivs de stående Asana som ratha (rörelser) eller nritta-dans. I Amshu Tantra beskrivs 3 kategorier av stående övningar; Sattvica, Rajasa och Tamasa. Sattvica är mjuk, graciös, försiktig, eterisk. Rajasa är passion, eld, kraft och involverar ofta Ashwa Salanchasana (lunge). Tamasa är tunga; de positioner som binder en till jorden. Stående…

  • Virhabdrasana 3

    En inriktning av Tantra kallad Vira (ca 1000-tal) var en av de tantriska skolor som främst utvecklade rörliga Asana.  I denna skola uppstod hjälte (krigare) positionerna. Krishnamachurya, som anses vara den moderna Yogans fader hade tillgång till dessa texter, eller texter som refererade dessa. Från honom har vi fått positionerna Virhabdrasana 1,2 och 3, som…