Ardha Chandrasana/ Trikonasana/Sarvangasana

Två olika positioner har fått namnet Ardha Chandrasana (halvmåne) i två olika klassiska yogatraditioner. I Krishnamachuryas tradition är det en balans. I Shivanandas tradition är det en lunge. Shivanandas Ardha Chandrasana översätts som Cresent moon (månskära). Formen påminner också mer om en månskära.

I Amshu Tantra, ca 1000-AD beskrivs denna position under namnet Shrinkala. Den säga påminna om formen på en snabel. Den beskrivs göras som en prasada-offering från höften.

Det är troligt att båda månpositionerna har fått sina namn under 1500-talet då Asanas började utföras som liknade symbolerna för chakrorna. I fallet för månskäran; Svadhistana. Dessa två positioner skall då ha varit kopplade till Svadhistana. I Shivanandas tradition är det just detta chakrat som sammankopplas med denna positionen.

Trikonasana beskrivs i Tattwa Chintamani 1500-tal.

Triangeln är troligtvis symbol för Manipura och Ajna chackra. Triangeln symboliserar yoni (vulva, livmoder) -som i sin tur symboliserar livskraften. Livskraften är i alla taktiska traditioner personifierad som Gudinna. I vissa tantriska traditioner personifierad som gudinnan Tripurasundari. Man skall visualisera Gudinnan (livskraften) som gjord av formerna som chakrorna i kroppen har; halvmåne, hexagon, triangel, fyrkant, säger Vidyarnava Tantra ca 1500-tal. Dessa är också de former som Tripurasundaris Yantra består av; Sri Yantra.

Sarvangasana betyder sarva (alla) anga (lemmars) Asana (tron, säte). Denna position är enligt Sri O.P. Tiwari: ”drottningen av alla Asana, vilket i detta system betyder den högsta.” Detta kan förstås utifrån att denna Asana stimulerar sköldkörteln vilket påverkar cirkulation, matsmältning, nervsystemet, reproduktiva system samt endokrina system i kroppen.

Rekommenderad lyssning: Chandra Namaskar, föreläsningsserie Christopher Tompkins.

Similar Posts

  • Virabhdrasana-Själens krigare

    Virabhdrasana-Själens krigare I Amshu Tantra (1000-tal) beskrivs 3 kategorier av stående övningar; sattvica, rajasa och tamasa.  Sattvica är mjuk, graciös, försiktig, eterisk. Rajasa är passion, eld, kraft och involverar ofta Ashwa Salanchasana (lunge).  Tamasa är tunga; de positioner som binder en till jorden.  Stående övningar gjordes i slutet av solhälsningen som ett spontant yttrande av…

  • Balans

    Yoga är ett tillstånd. För att uppnå det talar yogatraditionen i stort om att balans behöver uppnås. Patanjali Yoga Sutras (ca 200 f-200 e Kr) talar om det som att motsatserna upphör att störa.  Tantrisk Yoga (500-tal- ca 1200-tal) talar om det som ett balanstillstånd mellan Ida (receptivitet) och Pingala (aktivitet). Hatha Yoga (fr ca…

  • Rörelse som vibration

    Surya Namaskar beskrivs som en Mandala (cirkel) av rörelse och andning. Halvmandalan i kroppens rörelser in i olika bågformer är en mandalaform. Ksemaraja (10-1100 tal) beskriver kroppen som en båge redo att penetreras av Shivas pil, så att kroppen blir en behållare av Shakti. Varje position i Surya Namaskar var den fysiska formen av ett…

  • Vrischikasana

    Vrischikasana- Skorpinjonen beskrivs i i Hatharatnavali (1600-tal). Den beskrivs på följande sätt: ”Placera händerna på marken och placera fötterna på pannan, med hälarna uppåtvända.” Detta kan tolkas som att man gör positionen med underarmar i marken eller endast med handflator.  Varför denna position utförts finns det inget om i den skriftliga yogatraditionen, som ännu kommit…

  • Naveln som kraftcentrum

    Naveln representerar centret (axis) av kroppen, fokuspunkt för prostationen. Mandalan som utgjorde platsen man prostrerade i hade också en yttre axis, i form av en Lingam i den tidiga Tantran. Lingam är symbolen för kraften hos det gudomliga/större medvetandet. Denna axis symboliserar också den stilla punkten/balanspunkten i centrum. Denna punkt i navelområdet verkar ha varit…

  • Kakasana och Bakasana

    Kakasana (kråka) och Bakasana (trana) kan spåras till runt 1000-talet under den vaishnavitiska utvecklingen av Tantra. De beskrivs bland andra i Varahi Tantra som övergångsrörelser mellan stående och sittande positioner. Denna typ av överbryggande rörelser kallas i Varahi Tantra för Jana. Andra sådana rörelser som också nämns är Utkatasana (stolen), Kukutasana (tuppen), Mayurasana (påfågeln) och…