Asana-Virasana 2

Den Virasana (annan stavning Veerasana) som vi känner till från Hatha Yoga Pradipika skriven ca 1400-tal alltså ca 3000år senare, beskrivs något annorlunda; ”Placing one fot by the thigh and the other under the thigh is known as veerasana.” (Översättning Bihar school of yoga). Virasana nämns i PYS (ca200-tal) i Vyasas kommentar. En del forskare anser att denna kommentar var en del av det ursprungliga verket. En del anser att den skevs ett par århundraden senare.

Det är intressant att se att denna första beskrivning av något kallat Virasana beskrivs som att skapa en tron av kroppen med en inre och yttre attityd av en hjälte och som en tron av rädslolöshet. Detta är intressant då kroppen i Asana under den tantriska utvecklingen beskrivs som en tron för Självet. I den senare utvecklingen av vaishnavitisk Tantra beskrivs yogin som en vira, en hjälte. Attityden av en hjälte beskrivs som en som är beredd att överge glömska och okunskap som skapar lidande men också hjälte i betydelsen att praktisera för att befria andra från lidande.

Rädslolöshet beskrivs också genomgående i yogatraditionen som en kvalitet som utvecklas av yogin/yoginin. Ofta beskrivs den som frånvaro av rädsla för döden. I Patanjali Yoga Sutras beskrivs rädsla för döden som en klesha; abhinivesha. Kleshas är själva rötterna till smärta och lidande. Abhinivesha betyder vilja att leva och refererar till rädsla för döden. Inom Tantra beskrivs denna kvalitet i form av den rädslolöshet som uppstår då man upptäcker sin egen odödlighet.

Rekommenderad lyssning: History and evolution of Vinyasa Yoga, Christopher Tompkins.

Musik: Vira 2, Spellista

Similar Posts

  • Rörelse som vibration

    Surya Namaskar beskrivs som en Mandala (cirkel) av rörelse och andning. Halvmandalan i kroppens rörelser in i olika bågformer är en mandalaform. Ksemaraja (10-1100 tal) beskriver kroppen som en båge redo att penetreras av Shivas pil, så att kroppen blir en behållare av Shakti. Varje position i Surya Namaskar var den fysiska formen av ett…

  • Gomukhasana

    Gomukhasana beskrivs som en en av 15 Asana beskrivna i Hatha Yoga Pradipika.  Hatha (Yoga) Pradipika (1400-tal) är främst en sammanställning av tidigare texter. Den skrevs av Svatmarama.  Hathapradipika beskriver för första gången i Hatha yogiska traditionen Asana som del av Hatha, även om de beskrivits innan. De sittande positionerna  bl.a Gomukhasana har tidigare förklarats…

  • Vrischikasana

    Vrischikasana- Skorpinjonen beskrivs i i Hatharatnavali (1600-tal). Den beskrivs på följande sätt: ”Placera händerna på marken och placera fötterna på pannan, med hälarna uppåtvända.” Detta kan tolkas som att man gör positionen med underarmar i marken eller endast med handflator.  Varför denna position utförts finns det inget om i den skriftliga yogatraditionen, som ännu kommit…

  • Sirsasana

    Inom kaulatraditionen kallas Sirsasana (huvudstående); Sarvasasana (hela kroppen Asana) eller inverterad huvudposition. De 5 vayus (vindarna/energierna) är engagerade genom kumbaka (andningsuppehåll). Sättet att utföra positionen beskrivs i en av kaulatraditionens Tantras på följande sätt: Man för först huvudet mot golvet sedan upp med benen. Sedan korsar man benen i t.ex. Swastikasana, Padmasana eller Baddhapadmasana. Detta…

  • Ardha Chandrasana/ Trikonasana/Sarvangasana

    Två olika positioner har fått namnet Ardha Chandrasana (halvmåne) i två olika klassiska yogatraditioner. I Krishnamachuryas tradition är det en balans. I Shivanandas tradition är det en lunge. Shivanandas Ardha Chandrasana översätts som Cresent moon (månskära). Formen påminner också mer om en månskära. I Amshu Tantra, ca 1000-AD beskrivs denna position under namnet Shrinkala. Den…

  • Virhabdrasana 3

    En inriktning av Tantra kallad Vira (ca 1000-tal) var en av de tantriska skolor som främst utvecklade rörliga Asana.  I denna skola uppstod hjälte (krigare) positionerna. Krishnamachurya, som anses vara den moderna Yogans fader hade tillgång till dessa texter, eller texter som refererade dessa. Från honom har vi fått positionerna Virhabdrasana 1,2 och 3, som…