Epigenetik och Yoga

Epi betyder över och Epigenetik refererar till det som är över generna i beslutsordning i kroppen säger Bruce Lipton, utvecklingsbiolog.

Epigenetiken är nämligen upptäckten om att generna inte är de som determinerar vår biologi. Istället är de ritningen som skapas av cellens membran. Membranet i sin tur är i kontakt med omgivningen genom nervsystemet. Detta ger att det som påverkar vilka celler som kroppen skapar, friska eller sjuka, främst påverkas av omgivningen eller av hur vi tolkar omgivningen och vårt liv. Enligt Bruce Lipton ändrar denna upptäckt sjukdom till 10% ärftlighet och 90% livsstil och mentala tolkningar av vår situation.

Lipton refererar till några studier som stärker denna upptäckt.

En prostatacancerstudie där 500 gener, varav de flesta sådana som påverkar prostatacancer, hade ändrats efter 3 månader genom dietförändring, stressreduktion och meditationsträning.

Tvillingstudier visar att tvillingarna endast har endast samma genutläsning då de föds, inte senare.

Enligt Lipton visar denna upptäckt att vi är mästare över vår biologi och inte offer för den. Detta innebär att vi är med och skapar vår biologi.

Vad säger då detta oss? Det säger oss att det vi äter, det vi andas, det vi lägger på vår hud och det vi tänker påverkar oss. Något den tidigare tron, på genernas makt, nedtonade skulle ha någon betydelse. Den med Yogan sammankopplade Ayurvedan har dock hela tiden framfört betydelsen av detta.

Det för också fram en viktig tanke inom Yoga, nämligen att allt är sammankopplat. Människorna med varandra, djuren och jorden.

Vad vi än äter eller konsumerar måste det ske med respekt för alla levande varelser. Naturen, djuren, andra människor, och oss själva. Det vi gör mot vår omvärld gör vi mot oss själva.

Varudhaiva kutubakam – Världen är en familj (Maha Upanishad)

Lokah samasta sukhino bhavantu-Må alla levande varelser vara lyckliga och fria från lidande (traditionellt vediskt mantra)

Rekommenderad lyssning: Bruce Lipton, Epigenetics

Musik: Sarveshwari, Spellista

Similar Posts

  • Prana shakti & Manas shakti

    I Yoga anses andningen som huvudsättet för de allra flesta att absorbera prana shakti (livsenergi). Prana shakti som kanaliseras genom Pingala som styr höger sida av kroppen är den grövre energin som är byggstenar för materian. Manas shakti som kanaliseras genom Ida som styr vänster sida av kroppen är den subtilare formen av energi som…

  • Solhälsningen som Aum

    Rörelserna var, som vi talade om i förra inlägget, ett sätt att förkroppsliga mantrorna. Mantrorna som användes med Surya Namaskar var solens beejamantras. Dessa beejamantras består av de 5 långa vokalerna i sanskrit. Dessa vokaler är ljud som skapas genom att man använder områden av rymd i kroppen och skapar vibration i dessa. Man reciterar…

  • Den subtila kroppen

    Energin som i Yoga kallas prana är vad vi får i oss genom vår mat och vår andning. Det är också den energi som vi drog in med vårt första andetag och den impuls som fick vårt hjärta att börja slå. Det är den energi som lämnar kroppen vid döden. Denna energi delar sig i…

  • Vittnet

    Katha Upanishad 400-tal beskriver Yoga som att komma in i sant varande. Det är slutet på skapande av ett jag, till att upptäcka jaget som medvetandet. Insikten om att den du letar efter, är den som tittar. Här beskrivs också kroppen som en spegel av själen, och att själen realiseras i stunderna av paus/stillhet. ”Det…

  • |

    Göra plats för själen

    Enligt Tantra finns 5 olika tillstånd av medvetande. Jagrat; vaket tillstånd, Svapna; drömtillstånd, Shushupti; djup sömn, Turya; tomhet/rent medvetande utan innehåll (trancendens) och Turyatita; alla tillstånd som uttryck för ett och samma ljus (immanens). Turya betyder ”det fjärde” och vissa filosofiska skolor lär att detta är det yttersta medvetandet. I Tantra påstår man dock att…

  • Soldyrkan i Norden

    Midvinter, tiden mitt i vintern, är ett ord som används dels för den mörkaste tiden av vintern kring det astronomiska vintersolståndet den 21 eller 22 december, dels för den kallaste delen av vintern, ungefär tiden från mitten på januari till mitten på februari. I äldre nordisk tradition var midvinter, miðjum vetri, den 14 februari. Detta hängde…