Surya Namaskar som Mandala
Surya Namaskar beskrivs som en Mandala (cirkel) av rörelse och andning. Bijamantrorna (6 x 2) tillsammans med 12 rörelser i den vanligaste solhälsningen, som också har överlevt historien till vår tid, representerar de 12 månaderna på solåret. De utförs för att hedra solen som symbol för det innersta ljuset i allt som aldrig släcks.
Andningsuppehållet (Kumbaka) i Ashtanga Namaskar representerar stillheten i mitten. Detta blir ett förenande med Shiva (det som underligger/ alltet) för att sedan återgå till livets/Shaktis dans.
Halvmandalan i kroppens rörelser in i olika bågformer är också en mandalaform. Ksemaraja (sent 900-tal) beskriver kroppen som en båge redo att penetreras av Shivas pil, så att kroppen blir en behållare av Shakti.
I Naradia Tantra står att världens rytm är mellan rörelse och vila och att en vis person gör övningarna (i solhälsningen) på samma sätt. Solhälsningen skall göras vid de olika skiftena (sadhyas) under dygnet; gryning, mitt på dagen, solnedgång, midnatt. Under dessa övergångar uppstår en balanspunkt, en tidlöshet, en stillhet. I Kalotra (vilket betyder tidlös) Tantra från 500-talet beskrivs: Du har endast känt Shiva genom rörelse (Shakti/Livet). I din prostration lyssna på den stilla punkten i mitten och du kommer att upptäcka att rörelsen och den stilla punkten i mitten är en.
Rekommenderad lyssning: Se tidigare rekommenderad lyssning av ny forskning från sanskritisten och religionsforskaren Christopher Tompkins.
