Soldyrkan i Norden

Midvinter, tiden mitt i vintern, är ett ord som används dels för den mörkaste tiden av vintern kring det astronomiska vintersolståndet den 21 eller 22 december, dels för den kallaste delen av vintern, ungefär tiden från mitten på januari till mitten på februari.

I äldre nordisk tradition var midvinter, miðjum vetri, den 14 februari. Detta hängde samman med en äldre, troligen förkristen, indelning av året i sommar- och vinterhalvår (halvår hette misseri), där den 13 eller 14 januari var mitt i vinterhalvåret.

Vintersolstånd och midvinter har förknippats med julblot eller midvinterblot. Ordet jul som finns på de svenska, danska, norska, finska och estniska språken har med säkerhet samband med detta. Däremot är de exakta sambanden fortfarande mycket oklara. Julens speciella gud var Jólnir, som är ett av Odens många namn.

En del menar att midvinterblotet hölls vid vintersolståndet i slutet på december i samband med julen, medan andra menar att det var i mitten av januari. Det senare datumet kommer av att midvintern ansågs infalla mitt på vinterhalvåret, den 14 januari.

Vid slutet av året firades inom många kulturer/religioner en högtid för att vinna gudarnas välvilja inför det kommande årets skördesäsong.

Många kulturer, urbefolkningar och religioner firar vintersolståndet och att solen och året vänder och går mot varmare och ljusare tider. Konceptet symbolisk födelse/död associeras då ofta till vintersolståndet som en helig natt.

Källa: Wikipedia

Musik: Förfäder, Spellista.

Similar Posts

  • Ljusets återkomst

    Luciafirandet har rötter i firandet av ljusets återkomst. Under den tid som den julianska kalendern gällde i Sverige, ansågs lucianatten vara årets längsta natt. Lucia och vintersolståndet hör alltså ihop.  Freja var en personifiering av kärleken och fruktbarheten i fornnordisk tradition.  Under Lusse-natten tillkallades ljusets makter så att ljuset skulle återvända (och livet) och därmed…

  • Den subtila kroppen

    Energin som i Yoga kallas prana är vad vi får i oss genom vår mat och vår andning. Det är också den energi som vi drog in med vårt första andetag och den impuls som fick vårt hjärta att börja slå. Det är den energi som lämnar kroppen vid döden. Denna energi delar sig i…

  • Karuna

    Senare i den tantriska traditionen utvecklas idén om den tantriska utövaren som en vira (en hjälte). Hjälte i betydelsen en som är beredd att överge glömska och okunskap som skapar lidande men också hjälte i betydelsen att praktisera för att befria andra från lidande. Denna praktik för andra gjordes oftast på kvällstid då praktiken på…

  • Estetisk ateism

    Sista inlägget tog upp den del av andlighet som just nu florerar som handlar om viljan att få fantisera fritt, utan att behöva pröva sina ideer mot den verklighet man upplever. Ett annat fenomen inom andligheten idag är den intellektuella inriktningen. Jag brukar kalla denna för estetisk ateism.  Med termen estetisk ateism refererar jag till…

  • Solhälsningen som Aum

    Rörelserna var, som vi talade om i förra inlägget, ett sätt att förkroppsliga mantrorna. Mantrorna som användes med Surya Namaskar var solens beejamantras. Dessa beejamantras består av de 5 långa vokalerna i sanskrit. Dessa vokaler är ljud som skapas genom att man använder områden av rymd i kroppen och skapar vibration i dessa. Man reciterar…

  • Prana shakti & Manas shakti

    I Yoga anses andningen som huvudsättet för de allra flesta att absorbera prana shakti (livsenergi). Prana shakti som kanaliseras genom Pingala som styr höger sida av kroppen är den grövre energin som är byggstenar för materian. Manas shakti som kanaliseras genom Ida som styr vänster sida av kroppen är den subtilare formen av energi som…