Shiva och gudomlig maskulinitet

I senaste posten togs myten om Sati upp, och kvinnans association till jorden, i sin egenskap av att kunna bära liv och få det att växa. I den tidigaste vedisk skriften Rg-veda personifieras jorden som gudinnan Prthivi.

Den maskulina principen har i den tidigaste vediska skriften Rg-veda sammankopplats med himlen och det fertiliserande regnet i form av Dyaus.

Tillsammans sågs de som världens föräldrar som skapat världen.

Som kan ses i myten om Sati var Shiva en Gud som inte sågs med blida ögon på inom den ortodoxa utvecklingen av brahmanisk religion. Detta kan ses i konflikten mellan Daksha och Shiva. Shivas koppling till fertilitet sammanbinder honom med pre-vedisk religion. Utgrävningar av Indus dalen har visat på att det kan finnas en möjligt pre-vedisk dyrkan av Shiva i form av en fadersgud Pashupati, ett tidigare epitet på Shiva. Även tecken på stark Gudinnedyrkan i form av en modersgudinna har funnits. Denna kultur (ca 3000 BC) verkar också ha dyrkat fertilitetssymboler i form av äggformade stenar och urgröpta stenar, något som isåfall troligtvis föregått senare dyrkan av Shiva och Shakti i form av Lingam-Yoni dyrkan.

Föreningen mellan det gudomligt kvinnliga med det gudomligt manliga kan ses i slutet av myten om Sati, där Shiva (efter att Satis kroppsdelar fallit till jorden) förenar sin lingam med Satis yoni (vulva) för alltid.

Man kan fundera på vad för slags maskulinitet som Shiva representerar? Kanske är det en maskulinitet som är i harmoni med, inte i opposition till det feminina. En senare regngud; Indra tar senare Dyaus plats. Indra identifieras också med plogen. Man kan fundera på om övergången från naturfolk till jordbrukare gjort att man alltmer börjat se den maskulina principen som en ”tämjare” av jorden/naturen, under den ortodoxa brahmanska tiden.

Rekommenderad läsning: Hindu Godesses, David R Kinsley. ”The indus valley origin of Yoga practise”, artikel. ”The religion of the Indus valley civilisation”, hinduwebsite.com, samt Yoga-förening mellan Shiva och Shakti.

Musik: Shiva, Spellista.

Similar Posts

  • |

    Att göra medvetet

    Vi rörde i sista inlägget vid vad Yoga vill medvetandegöra. Det som Yoga vill medvetandegöra är instinkterna, känslorna och tankarna. Dessa finns representerade på de olika platser i kroppen där chakrorna finns. Överlevadsinstinkt finns representerad i Mooladhara. Sexualitet och vilja till njutning finns representerade i Swadhistana. Manipura är kopplad till ilska, rädsla och upplevelse av…

  • |

    Manipura chakra

    Mani betyder juvel och pura betyder stad. Så Manipura kan översättas som ”en stad av juveler”. Detta chakra har fått sitt namn av att det skiner som många skinande juveler; alltså som starkt ljus och energi. Detta beror på att det är den plats där kroppen kan lagra prana. Manipura är också sätet för elementet…

  • Yoda-Lärarens roll

    Det har varit en hel del diskussion om guruskap under en lång tid nu. Det som har diskuterats mindre har varit lärarens roll. De flesta människor i denna ålder har vant sig vid yoga instruktörer, online eller i verkliga livet klasser. Detta har hänt samtidigt som dessa instruktörer allt oftare har hävdat titeln ”lärare”. Men…

  • Solhälsningen som Aum

    Rörelserna var, som vi talade om i förra inlägget, ett sätt att förkroppsliga mantrorna. Mantrorna som användes med Surya Namaskar var solens beejamantras. Dessa beejamantras består av de 5 långa vokalerna i sanskrit. Dessa vokaler är ljud som skapas genom att man använder områden av rymd i kroppen och skapar vibration i dessa. Man reciterar…

  • Varför är arbete med andningen så central inom flera olika Yogatraditioner?

    Arbete med andningen sägs vara det effektivaste sättet att kontrollera sinnet. Långa djupa andetag lugnar sinnet. Andningsuppehåll skapar fokus. Grunden för all Pranayamas (andningsövningar), ibland kallat ”full yogisk andning”, är just dessa djupa långa andetag med naturliga andningsuppehåll som använder hela lungorna. Andningen är ett av huvudsätten vi tar in prana (livsenergi) på enligt Yoga….

  • Estetisk ateism

    Sista inlägget tog upp den del av andlighet som just nu florerar som handlar om viljan att få fantisera fritt, utan att behöva pröva sina ideer mot den verklighet man upplever. Ett annat fenomen inom andligheten idag är den intellektuella inriktningen. Jag brukar kalla denna för estetisk ateism.  Med termen estetisk ateism refererar jag till…