Shiva och gudomlig maskulinitet

I senaste posten togs myten om Sati upp, och kvinnans association till jorden, i sin egenskap av att kunna bära liv och få det att växa. I den tidigaste vedisk skriften Rg-veda personifieras jorden som gudinnan Prthivi.

Den maskulina principen har i den tidigaste vediska skriften Rg-veda sammankopplats med himlen och det fertiliserande regnet i form av Dyaus.

Tillsammans sågs de som världens föräldrar som skapat världen.

Som kan ses i myten om Sati var Shiva en Gud som inte sågs med blida ögon på inom den ortodoxa utvecklingen av brahmanisk religion. Detta kan ses i konflikten mellan Daksha och Shiva. Shivas koppling till fertilitet sammanbinder honom med pre-vedisk religion. Utgrävningar av Indus dalen har visat på att det kan finnas en möjligt pre-vedisk dyrkan av Shiva i form av en fadersgud Pashupati, ett tidigare epitet på Shiva. Även tecken på stark Gudinnedyrkan i form av en modersgudinna har funnits. Denna kultur (ca 3000 BC) verkar också ha dyrkat fertilitetssymboler i form av äggformade stenar och urgröpta stenar, något som isåfall troligtvis föregått senare dyrkan av Shiva och Shakti i form av Lingam-Yoni dyrkan.

Föreningen mellan det gudomligt kvinnliga med det gudomligt manliga kan ses i slutet av myten om Sati, där Shiva (efter att Satis kroppsdelar fallit till jorden) förenar sin lingam med Satis yoni (vulva) för alltid.

Man kan fundera på vad för slags maskulinitet som Shiva representerar? Kanske är det en maskulinitet som är i harmoni med, inte i opposition till det feminina. En senare regngud; Indra tar senare Dyaus plats. Indra identifieras också med plogen. Man kan fundera på om övergången från naturfolk till jordbrukare gjort att man alltmer börjat se den maskulina principen som en ”tämjare” av jorden/naturen, under den ortodoxa brahmanska tiden.

Rekommenderad läsning: Hindu Godesses, David R Kinsley. ”The indus valley origin of Yoga practise”, artikel. ”The religion of the Indus valley civilisation”, hinduwebsite.com, samt Yoga-förening mellan Shiva och Shakti.

Musik: Shiva, Spellista.

Similar Posts

  • |

    Manipura chakra

    Mani betyder juvel och pura betyder stad. Så Manipura kan översättas som ”en stad av juveler”. Detta chakra har fått sitt namn av att det skiner som många skinande juveler; alltså som starkt ljus och energi. Detta beror på att det är den plats där kroppen kan lagra prana. Manipura är också sätet för elementet…

  • Ljusets återkomst

    Luciafirandet har rötter i firandet av ljusets återkomst. Under den tid som den julianska kalendern gällde i Sverige, ansågs lucianatten vara årets längsta natt. Lucia och vintersolståndet hör alltså ihop.  Freja var en personifiering av kärleken och fruktbarheten i fornnordisk tradition.  Under Lusse-natten tillkallades ljusets makter så att ljuset skulle återvända (och livet) och därmed…

  • Materialism & Spiritualitet

    Vi har en situation i dagens moderna samhälle där den extrema materialistiska världssynen som dominerar samhället skapat en lika extrem andlig motpol.  I den ena världsbilden är inget möjligt, i den andra är allt möjligt. Ingen av dem tar fullt ansvar för sina aktioner. Båda är lika övertygande om sin egen storhet.  Gamla spirituella traditioner…

  • Kriya Shakti, Jnana Shakti, Iccha Shakti

    Hatha Yoga syftade ursprungligen till föreningen mellan det energimässiga inandetaget från toppen av huvudet; Sahasrara med det energimässiga utandetaget från buken samt föreningen av de två i navelområdet; Manipura såsom en eld/kraft kallad Kundalini. Energin som drogs in via inandetaget via vänstra energikanalen Ida Nadi kallades Kriya Shakti. Energin som fördes tillbaka ut ur kroppen…

  • Chaturanga Pranama

    I Agni Sara (före 1493 AD) beskrivs 2 olika möjligheter för prostration mot marken. Den ena är Ashtanga Namaskar, vilken genom hela den tantriska eran anses vara den viktigaste av positionerna i Surya Namaskara, såsom den ultimata gesten av uppgivande. Sedan ges ytterligare en valmöjlighet nämligen kevala (endast) prostration vilket troligtvis är den sänkning mot…