Shiva och gudomlig maskulinitet

I senaste posten togs myten om Sati upp, och kvinnans association till jorden, i sin egenskap av att kunna bära liv och få det att växa. I den tidigaste vedisk skriften Rg-veda personifieras jorden som gudinnan Prthivi.

Den maskulina principen har i den tidigaste vediska skriften Rg-veda sammankopplats med himlen och det fertiliserande regnet i form av Dyaus.

Tillsammans sågs de som världens föräldrar som skapat världen.

Som kan ses i myten om Sati var Shiva en Gud som inte sågs med blida ögon på inom den ortodoxa utvecklingen av brahmanisk religion. Detta kan ses i konflikten mellan Daksha och Shiva. Shivas koppling till fertilitet sammanbinder honom med pre-vedisk religion. Utgrävningar av Indus dalen har visat på att det kan finnas en möjligt pre-vedisk dyrkan av Shiva i form av en fadersgud Pashupati, ett tidigare epitet på Shiva. Även tecken på stark Gudinnedyrkan i form av en modersgudinna har funnits. Denna kultur (ca 3000 BC) verkar också ha dyrkat fertilitetssymboler i form av äggformade stenar och urgröpta stenar, något som isåfall troligtvis föregått senare dyrkan av Shiva och Shakti i form av Lingam-Yoni dyrkan.

Föreningen mellan det gudomligt kvinnliga med det gudomligt manliga kan ses i slutet av myten om Sati, där Shiva (efter att Satis kroppsdelar fallit till jorden) förenar sin lingam med Satis yoni (vulva) för alltid.

Man kan fundera på vad för slags maskulinitet som Shiva representerar? Kanske är det en maskulinitet som är i harmoni med, inte i opposition till det feminina. En senare regngud; Indra tar senare Dyaus plats. Indra identifieras också med plogen. Man kan fundera på om övergången från naturfolk till jordbrukare gjort att man alltmer börjat se den maskulina principen som en ”tämjare” av jorden/naturen, under den ortodoxa brahmanska tiden.

Rekommenderad läsning: Hindu Godesses, David R Kinsley. ”The indus valley origin of Yoga practise”, artikel. ”The religion of the Indus valley civilisation”, hinduwebsite.com, samt Yoga-förening mellan Shiva och Shakti.

Musik: Shiva, Spellista.

Similar Posts

  • |

    Chandra Namaskar

    Chandra Namaskar som den kallas idag utförs vid solnedgången eller vid midnatt, två av dagens övergångar (sadhya). Vanligast antal positioner är 7×2. Andra serier av positioner kan läggas till. Antalet positioner reflekterar månkalendern med dess 14 dagars cykler mellan nymåne och fullmåne; sukla paksha och mellan fullmåne och nymåne; krishna paksha. Det är en ritual…

  • Soldyrkan i Norden

    Midvinter, tiden mitt i vintern, är ett ord som används dels för den mörkaste tiden av vintern kring det astronomiska vintersolståndet den 21 eller 22 december, dels för den kallaste delen av vintern, ungefär tiden från mitten på januari till mitten på februari. I äldre nordisk tradition var midvinter, miðjum vetri, den 14 februari. Detta hängde…

  • |

    Nataraja

    I en av de viktigaste tantriska texterna Pratyabijna-hrdayam av Ksemaraja står det: ”Reverence to the divine, who ceaselessly performs the five acts, and who, by so doing, reveals the ultimate reality of one’s own Self, brimming over with the joy of Awareness!” Dessa fem handlingar som citatet talat om är följande: Srsti-utflöde, kreation Stihti-bevarande, upprätthållande…

  • Varför kan det vara en god idé att börja med kroppen?

    Som sagt är det första steget som bör tas mot Yoga; Asana och det andra Pranayama, enligt Hatha Yoga. Detta beror på att kroppen behöver hamna  i ett hälsosamt/harmoniskt tillstånd för att kunna hantera och kanalisera ett ökat inflöde av livsenergi, vilket är förutsättningen för att livsenergin skall kunna börja uppfattas och förändra vårt medvetande. Ett…

  • Chackra

    Prana shakti och Manas shakti möts i 6 huvudsäten längst ryggraden. De är situerade i den subtila kroppen/energikroppen. De kallas chakra som betyder cirkulerande rörelse eller hjul. De yogis som i djup meditation sett dessa energiplatser har beskrivit dem som lotusar med olika färger. De har en mittenpunkt; en bindu som innehåller essensen av den…

  • Vittnet

    Katha Upanishad 400-tal beskriver Yoga som att komma in i sant varande. Det är slutet på skapande av ett jag, till att upptäcka jaget som medvetandet. Insikten om att den du letar efter, är den som tittar. Här beskrivs också kroppen som en spegel av själen, och att själen realiseras i stunderna av paus/stillhet. ”Det…