Shiva och gudomlig maskulinitet

I senaste posten togs myten om Sati upp, och kvinnans association till jorden, i sin egenskap av att kunna bära liv och få det att växa. I den tidigaste vedisk skriften Rg-veda personifieras jorden som gudinnan Prthivi.

Den maskulina principen har i den tidigaste vediska skriften Rg-veda sammankopplats med himlen och det fertiliserande regnet i form av Dyaus.

Tillsammans sågs de som världens föräldrar som skapat världen.

Som kan ses i myten om Sati var Shiva en Gud som inte sågs med blida ögon på inom den ortodoxa utvecklingen av brahmanisk religion. Detta kan ses i konflikten mellan Daksha och Shiva. Shivas koppling till fertilitet sammanbinder honom med pre-vedisk religion. Utgrävningar av Indus dalen har visat på att det kan finnas en möjligt pre-vedisk dyrkan av Shiva i form av en fadersgud Pashupati, ett tidigare epitet på Shiva. Även tecken på stark Gudinnedyrkan i form av en modersgudinna har funnits. Denna kultur (ca 3000 BC) verkar också ha dyrkat fertilitetssymboler i form av äggformade stenar och urgröpta stenar, något som isåfall troligtvis föregått senare dyrkan av Shiva och Shakti i form av Lingam-Yoni dyrkan.

Föreningen mellan det gudomligt kvinnliga med det gudomligt manliga kan ses i slutet av myten om Sati, där Shiva (efter att Satis kroppsdelar fallit till jorden) förenar sin lingam med Satis yoni (vulva) för alltid.

Man kan fundera på vad för slags maskulinitet som Shiva representerar? Kanske är det en maskulinitet som är i harmoni med, inte i opposition till det feminina. En senare regngud; Indra tar senare Dyaus plats. Indra identifieras också med plogen. Man kan fundera på om övergången från naturfolk till jordbrukare gjort att man alltmer börjat se den maskulina principen som en ”tämjare” av jorden/naturen, under den ortodoxa brahmanska tiden.

Rekommenderad läsning: Hindu Godesses, David R Kinsley. ”The indus valley origin of Yoga practise”, artikel. ”The religion of the Indus valley civilisation”, hinduwebsite.com, samt Yoga-förening mellan Shiva och Shakti.

Musik: Shiva, Spellista.

Similar Posts

  • |

    3-parts andetaget i dess ursprung

    I Pashupata Sutras nämns först 3 parts andetaget. Det utvecklas senare i Tantran till ett kraftfullt inandetag (Puraka) följt av ett andningsuppehåll (Kumbaka) följt av ett förlängt utandetag (Rechaka). Kumbaka i Tantra beskrivs som ett samlande av de olika energierna (Prana Vayus) i kroppen till en stark kraft kallad Kundalini. Andningsuppehållet syftar alltså till att…

  • |

    Nataraja

    I en av de viktigaste tantriska texterna Pratyabijna-hrdayam av Ksemaraja står det: ”Reverence to the divine, who ceaselessly performs the five acts, and who, by so doing, reveals the ultimate reality of one’s own Self, brimming over with the joy of Awareness!” Dessa fem handlingar som citatet talat om är följande: Srsti-utflöde, kreation Stihti-bevarande, upprätthållande…

  • Estetisk ateism

    Sista inlägget tog upp den del av andlighet som just nu florerar som handlar om viljan att få fantisera fritt, utan att behöva pröva sina ideer mot den verklighet man upplever. Ett annat fenomen inom andligheten idag är den intellektuella inriktningen. Jag brukar kalla denna för estetisk ateism.  Med termen estetisk ateism refererar jag till…

  • Soldyrkan i Norden

    Midvinter, tiden mitt i vintern, är ett ord som används dels för den mörkaste tiden av vintern kring det astronomiska vintersolståndet den 21 eller 22 december, dels för den kallaste delen av vintern, ungefär tiden från mitten på januari till mitten på februari. I äldre nordisk tradition var midvinter, miðjum vetri, den 14 februari. Detta hängde…

  • Vittnet

    Katha Upanishad 400-tal beskriver Yoga som att komma in i sant varande. Det är slutet på skapande av ett jag, till att upptäcka jaget som medvetandet. Insikten om att den du letar efter, är den som tittar. Här beskrivs också kroppen som en spegel av själen, och att själen realiseras i stunderna av paus/stillhet. ”Det…