Vira

I Varahi Tantra (runt 1000-talet) beskrivs de stående Asana som ratha (rörelser) eller nritta-dans.

I Amshu Tantra beskrivs 3 kategorier av stående övningar; Sattvica, Rajasa och Tamasa. Sattvica är mjuk, graciös, försiktig, eterisk. Rajasa är passion, eld, kraft och involverar ofta Ashwa Salanchasana (lunge). Tamasa är tunga; de positioner som binder en till jorden.

Stående övningar gjordes i slutet av solhälsningen som ett spontant yttrande av glädje, kärlek och hängivenhet. Upplevelsen beskrivs som att ha blivit ett med objektet för ens hängivenhet, tex Alltet i form av Shiva, eller i andra termer ett kärl fyllt av Shakti. Dansen var en identifikation av självet med Shiva eller Shakti, och imiterade deras attribut.

Vira-positionerna (hjälte) om än krigiska i sin natur var inte ett hyllande av våld utan symboliserade kampen mot demonerna av okunskap som skapar allt lidande.

Rekommenderad lyssning: Vira Vinyasa, föreläsningsserie med Christopher Tompkins.

Similar Posts

  • Måne

    Månhälsningen; Chandra Namaskara som den kallas idag utfördes vid solnedgången eller vid midnatt.  Antalet positioner reflekterar månkalendern med dess 14 dagars cykler mellan nymåne och fullmåne; sukhla paksha och mellan fullmåne och nymåne; krishna paksha. Yoni Mudra är en av de handmudror som enligt Bihar school of Yoga kommit ner till vår tid. Den imiterar…

  • Pånyttfödelse

    Förra inlägget talade om vintersolståndet som en symbolisk födelse och död.  Solhälsningen återspeglar naturens rytm av död och pånyttfödelse. De 12 delarna symboliserar årets 12 månader. Året är en cirkel som repeterar sig själv liksom naturens olika cykler. Solhälsningen (med 12 delar) är upplagd som en successiv bugning mot jorden och ett successivt uppgivande, samt…

  • Vrischikasana

    Vrischikasana- Skorpinjonen beskrivs i i Hatharatnavali (1600-tal). Den beskrivs på följande sätt: ”Placera händerna på marken och placera fötterna på pannan, med hälarna uppåtvända.” Detta kan tolkas som att man gör positionen med underarmar i marken eller endast med handflator.  Varför denna position utförts finns det inget om i den skriftliga yogatraditionen, som ännu kommit…

  • Ardha Chandrasana/ Trikonasana/Sarvangasana

    Två olika positioner har fått namnet Ardha Chandrasana (halvmåne) i två olika klassiska yogatraditioner. I Krishnamachuryas tradition är det en balans. I Shivanandas tradition är det en lunge. Shivanandas Ardha Chandrasana översätts som Cresent moon (månskära). Formen påminner också mer om en månskära. I Amshu Tantra, ca 1000-AD beskrivs denna position under namnet Shrinkala. Den…

  • Naveln som kraftcentrum

    Naveln representerar centret (axis) av kroppen, fokuspunkt för prostationen. Mandalan som utgjorde platsen man prostrerade i hade också en yttre axis, i form av en Lingam i den tidiga Tantran. Lingam är symbolen för kraften hos det gudomliga/större medvetandet. Denna axis symboliserar också den stilla punkten/balanspunkten i centrum. Denna punkt i navelområdet verkar ha varit…

  • Kroppsrörelser som ”chitta vritti nirodaha”

    ”Yoga chitta vritti nirodaha”, Patanjalis välkända vers som betyder ”att stilla sinnets fluktuationer” omtolkas under den tantriska utvecklingen av Yoga. I denna omtolkning beskriver man sinnets fluktuationer som kontraktioner, som hindrar det större Självet att komma fram. Detta själv karaktäriseras enligt traditionen av Sat Chit Ananda; varande, evighet, lycka och kärlek. Kontraktionerna sågs som rester…