När ljuset försvinner
”Diwali decoration” by AbeerArts is licensed under CC BY-NC-ND 2.0
Vi är nu i högtiden Diwali. Detta är en högtid då gudinnan Lakshmi åkallas såsom kärlek, överflöd, och ljus.
Denna tid då det mörkret tar över alltmer, tänder man ljus för hopp om det ljusa och godas återkomst.
Det finns en myt om hur det inre mörkret uppstår och hur denna kvalitet/energi går förlorad.
Historien handlar om kungen av gudarna; Indra. Indra hade den naturliga arrogans som ofta kommer med status och makt, men som alla kan göra sig skyldiga till.
En dag blev Indra mött av en helig man kallad Durvasas. Denna man kom med en girlang av blommor som materialiserat sig framför honom i meditation. Han sa: ”Indra, Indra! Denna girlang manifesterade sig framför mig i meditation. Den innehåller själva essensen av sri (ett annat namn för Lakshmi och ordet för det hon förkroppsligar). Jag blev tillsagd att ge den till dig. ” Indra tar emot girlangen, men innan den heliga mannen går, ser han att Indra lägger girlangen runt sin elefants nacke. Detta tecken på disrespekt gör att Durvasas förbannar honom. ”Så som du disrespeketerade Sri, så kommer hon att överge dig.” I detta ögonblick förlorade hela världen sin lyster, och all kärlek och allt överflöd försvann.
Historien fortsätter med att Vishnu ombeds att föra Lakshmi tillbaka. Hon har återvänt till alltings källa: ett oändligt hav av mjölk. Detta börjar historien om kärnandet av urhavet, för att återfå Lakshmi-kärlek och överflöd till världen.
Utifrån förståelsen av Lakshmi/Sri som det som gått förlorat får man förstå den amrita som man kärnar urhavet av mjölk för, som den kvalitet av sri-kärlek och överflöd, som Lakshmi personifierar.
Disrespekten för denna kvalitet har gjort att asuras (mörker-gudar), representationer för mörker och omedvetenhet, vunnit över världen. Detta sker i berättelsen genom ett krig där asuras vinner över devas (ljusets gudar), då devas mist sin vitalitet.
Internt sker det då de mindre medvetna, mindre sanningsenliga delarna av personligheten tar över.
Musik: Chö, Choying Drolma, Steve Tibbets.