Den yogiska processen att återföra ljuset

Senaste inlägget lämnade vi berättelsen vid ”kärnandet av havet av mjölk”.

Detta är en allegori för den yogiska processen att röra om i medvetandet, för att avslöja dess innehåll och dess sanna natur.

Denna process görs i Yoga bland annat med hjälp av Asana, Pranayama och Mantra.

Alla dessa metoder rör upp emotionellt och mentalt material samt arbetar på de mer subtila lagren av individen.

Denna mycket komplicerade process förklaras väldigt enkelt i denna berättelse.

I berättelsen utses devas (gudar av ljus) och asuras (mörkrets gudar) att tillsammans kärna havet av mjölk (medvetande), för att återfå kvaliteten av överflöd, ljus och godhet tillbaka till världen.

I processen kommer godhet i olika former upp, men det gör också mörkret. Mörkret kommer upp till ytan som en klibbig, svart substans. För att rädda världen Shiva tar substans och håller den i sin hals.

Detta symboliserar medvetandets kapacitet (Shiva) att hålla och omvandla mörkret till ljus.

Processen avslutas med att gudinnan Lakshmi stiger upp ur havet med en kruka med nektar. Denna nektar (amrita) är själva essensen av sri; överflöd, ljus och godhet i alla dess former.

Berättelsen slutar med asuras (mörkrets gudar) luras från att få någon av amrita (nektar).

Detta symboliserar att de delar av personligheten som är brist på medvetande och brist på sanningsenlighet, inte kan ta del av medvetande och sanning.

Detta innebär att även om osanna och omedvetna delar av oss själva är en del av motivationen och arbetet med att ”kärna medvetandets hav”, kan de aldrig få del av dess frukt, eftersom medvetandets egenskaper, såsom klarhet och sanning, utplånar deras existens.

Musik: Jaya, Shantala

Similar Posts

  • Sati & gudomlig feminism

    Kvinnan har länge associerats med jorden i hennes förmåga att bära liv och få liv att växa. Tantra har troligtvis sina rötter i pre-vedisk tid då Gudinnedyrkan verkar ha varit stark. I Puranas berättas: I begynnelsen ombads Gudinnan (Shakti) att inkarnera för att locka Shiva att engagera sig i världen. Utan Shakti (energi) kan Shiva…

  • Ganesha

    Det mest välkända historien om Ganeshas tillblivelse är historien om hur han skapades av Parvati av gurkmejan på hennes hud. Myten är återgiven i Shiva Puranas.  I denna myt skapar Parvati Ganesha för att hålla vakt när hon duschar. Han är ombedd att inte släppa förbi någon.  När så Shiva kommer för att träffa sin…

  • Upayas

    I Tantralokah (Ljus på Yoga) av Abhinavagupta (900-tal) beskriver denna mästare i Tantra 4 metoder för individen att uppnå yoga-förening med Alltet. An-upaya Den första metoden kallas An-upaya. Det betyder ingen metod. Denna ”metod” är lämplig för personer som inte har något i vägen för att bli ett med Alltet. Det enda som behövs är…

  • Hanuman

    Hanuman  sägs komma från en grupp kallad vanaras, en grupp varelser som lever i skogen och som beskrivs som hälften apor, hälften människor. Hanuman symboliserar bl.a. självkontroll. Man kan förstå Hanuman som en symbol för människans dubbla natur som instinktstyrd och med förmåga att reflektera och välja.  I myten om kärnandet av urhavet så kan…

  • Shunya

    Shunya är den yogiska termen för avgrund. Detta tillstånd är den del av en naturlig cykel som är mellan fullbordan av en cykel, och början av en ny.  Denna plats har inga karaktäristika. Den saknar egenskaper och kan upplevas som ett tomrum, en oändlig rymd eller ett mörkt djup. Det är detta termen shunya betecknar….