Asana-Virasana 2

Den Virasana (annan stavning Veerasana) som vi känner till från Hatha Yoga Pradipika skriven ca 1400-tal alltså ca 3000år senare, beskrivs något annorlunda; ”Placing one fot by the thigh and the other under the thigh is known as veerasana.” (Översättning Bihar school of yoga). Virasana nämns i PYS (ca200-tal) i Vyasas kommentar. En del forskare anser att denna kommentar var en del av det ursprungliga verket. En del anser att den skevs ett par århundraden senare.

Det är intressant att se att denna första beskrivning av något kallat Virasana beskrivs som att skapa en tron av kroppen med en inre och yttre attityd av en hjälte och som en tron av rädslolöshet. Detta är intressant då kroppen i Asana under den tantriska utvecklingen beskrivs som en tron för Självet. I den senare utvecklingen av vaishnavitisk Tantra beskrivs yogin som en vira, en hjälte. Attityden av en hjälte beskrivs som en som är beredd att överge glömska och okunskap som skapar lidande men också hjälte i betydelsen att praktisera för att befria andra från lidande.

Rädslolöshet beskrivs också genomgående i yogatraditionen som en kvalitet som utvecklas av yogin/yoginin. Ofta beskrivs den som frånvaro av rädsla för döden. I Patanjali Yoga Sutras beskrivs rädsla för döden som en klesha; abhinivesha. Kleshas är själva rötterna till smärta och lidande. Abhinivesha betyder vilja att leva och refererar till rädsla för döden. Inom Tantra beskrivs denna kvalitet i form av den rädslolöshet som uppstår då man upptäcker sin egen odödlighet.

Rekommenderad lyssning: History and evolution of Vinyasa Yoga, Christopher Tompkins.

Musik: Vira 2, Spellista

Similar Posts

  • Vrischikasana

    Vrischikasana- Skorpinjonen beskrivs i i Hatharatnavali (1600-tal). Den beskrivs på följande sätt: ”Placera händerna på marken och placera fötterna på pannan, med hälarna uppåtvända.” Detta kan tolkas som att man gör positionen med underarmar i marken eller endast med handflator.  Varför denna position utförts finns det inget om i den skriftliga yogatraditionen, som ännu kommit…

  • Sirsasana

    Inom Kaulatraditionen kallas Sirsasana Sarvasasana (hela kroppen Asana) eller inverterad huvudposition. De 5 vayus är engagerade-Kumbaka. Man för först huvudet mot golvet sedan upp med benen. Sedan korsade ben position t.ex. Swastikasana, Padmasana, Baddhapadmasana som hjälper energin i benen att föras till navelområdet och ner i jorden. Det ange som en valfri övning som tillägg…

  • Virabhdrasana-Själens krigare

    Virabhdrasana-Själens krigare I Amshu Tantra (1000-tal) beskrivs 3 kategorier av stående övningar; sattvica, rajasa och tamasa.  Sattvica är mjuk, graciös, försiktig, eterisk. Rajasa är passion, eld, kraft och involverar ofta Ashwa Salanchasana (lunge).  Tamasa är tunga; de positioner som binder en till jorden.  Stående övningar gjordes i slutet av solhälsningen som ett spontant yttrande av…

  • Livets dans

    Tantra säger att Yoga inte handlar om att fly livet utan att lära sig att dansa det. Att röra sig lika skickligt genom livets olika prövningar och skeenden som en dans. Tantran utvecklade sina rörliga Asana som ett sätt att lära sig dansa livet. Det händer något med mångfald i rörelserna som fångar livets mångfald…

  • Dhanurasana

    Rörliga Asanas ursprung i solhälsningen innebar positioner som påminde om en rak pinne, en pinne bruten i flera delar i formen, eller bågformer, så beskrivs det i ursprungstexterna. Några av de positioner som användes i variationer av solhälsningen var Dhanurasana (Bågen) och Balasana (Barnet). När Ustrasana (Kamel) uppkommer är ännu oklart, men tittar man på…