Kroppsrörelser som ”chitta vritti nirodaha”

”Yoga chitta vritti nirodaha”, Patanjalis välkända vers som betyder ”att stilla sinnets fluktuationer” omtolkas under den tantriska utvecklingen av Yoga. I denna omtolkning beskriver man sinnets fluktuationer som kontraktioner, som hindrar det större Självet att komma fram. Detta själv karaktäriseras enligt traditionen av Sat Chit Ananda; varande, evighet, lycka och kärlek.

Kontraktionerna sågs som rester av trauman eller begränsade uppfattningar från detta livet eller tidigare liv, som lagrats i kroppen.

I enkelt språkbruk kan man beskriva processen som; att när vi tänker så fokuserar vi på det vi tänker på. När vi inte tänker är vårt sinne öppet och fullt av potentialitet. I detta tillstånd är vi öppna för att uppleva alltings sanna natur, utan begränsande föreställningar. Dessa begränsande föreställningar kommer ur tidigare erfarenheter, och kan göra att vi fastnar i liknande upplevelser, på grund av vår oförmåga att öppna oss för nya upplevelser.

Dessa kontraktioner mentalt och emotionellt ansågs lagras i kroppen, idag talar vi om kroppsminnen.

Övningar så som kroppsrörelser vi gör i Hatha Yoga, är till för att befria oss från dessa kontraktioner.

Rekommenderad lyssning: ”An intro to Tantra with Christopher Tompkins”.

Musik: Chitta vritti nirodaha, Spellista.

Similar Posts

  • Naveln som kraftcentrum

    Naveln representerar centret (axis) av kroppen, fokuspunkt för prostationen. Mandalan som utgjorde platsen man prostrerade i hade också en yttre axis, i form av en Lingam i den tidiga Tantran. Lingam är symbolen för kraften hos det gudomliga/större medvetandet. Denna axis symboliserar också den stilla punkten/balanspunkten i centrum. Denna punkt i navelområdet verkar ha varit…

  • Vrischikasana

    Vrischikasana- Skorpinjonen beskrivs i i Hatharatnavali (1600-tal). Den beskrivs på följande sätt: ”Placera händerna på marken och placera fötterna på pannan, med hälarna uppåtvända.” Detta kan tolkas som att man gör positionen med underarmar i marken eller endast med handflator.  Varför denna position utförts finns det inget om i den skriftliga yogatraditionen, som ännu kommit…

  • Asana-Virasana 2

    Den Virasana (annan stavning Veerasana) som vi känner till från Hatha Yoga Pradipika skriven ca 1400-tal alltså ca 3000år senare, beskrivs något annorlunda; ”Placing one fot by the thigh and the other under the thigh is known as veerasana.” (Översättning Bihar school of yoga). Virasana nämns i PYS (ca200-tal) i Vyasas kommentar. En del forskare…

  • Ardha Chandrasana/ Trikonasana/Sarvangasana

    Två olika positioner har fått namnet Ardha Chandrasana (halvmåne) i två olika klassiska yogatraditioner. I Krishnamachuryas tradition är det en balans. I Shivanandas tradition är det en lunge. Shivanandas Ardha Chandrasana översätts som Cresent moon (månskära). Formen påminner också mer om en månskära. I Amshu Tantra, ca 1000-AD beskrivs denna position under namnet Shrinkala. Den…

  • Pånyttfödelse

    Förra inlägget talade om vintersolståndet som en symbolisk födelse och död.  Solhälsningen återspeglar naturens rytm av död och pånyttfödelse. De 12 delarna symboliserar årets 12 månader. Året är en cirkel som repeterar sig själv liksom naturens olika cykler. Solhälsningen (med 12 delar) är upplagd som en successiv bugning mot jorden och ett successivt uppgivande, samt…

  • Virabhdrasana-Själens krigare

    Virabhdrasana-Själens krigare I Amshu Tantra (1000-tal) beskrivs 3 kategorier av stående övningar; sattvica, rajasa och tamasa.  Sattvica är mjuk, graciös, försiktig, eterisk. Rajasa är passion, eld, kraft och involverar ofta Ashwa Salanchasana (lunge).  Tamasa är tunga; de positioner som binder en till jorden.  Stående övningar gjordes i slutet av solhälsningen som ett spontant yttrande av…