Att träffa målet

”Warrior Woman” by Andreas Øverland is licensed under CC BY 2.0

I Amshu Tantra (1000-tal) och vidare genom Tattwa Chintamani (år 1577) anges positioner som påminner om en rak pinne, en pinne bruten i flera delar i formen, eller bågformer. Dessa kallas dandas (pinnar) och är också namnen som används på positionerna i solhälsningen. En av de positioner som användes i variationer av solhälsningen var Dhanurasana (Bågen)

Bågskyttetemat är ett tema vi påträffar både i den vediska traditionen likasom den kinesiska daoistiska (Tao) traditionen. 

I den vediska traditionen träffar vi på den i huvudpersonen Arjuna som är bågskytte i texten Bhagavad Gita. Texten är högst symboliskt skriven och man kan därför anta att bågskyttetemat är detsamma.

I daoismen påträffas bågskyttetemat i form av spirituell disciplin/praktik både hos daoistiska munkar liksom hos munkar i den daoistiskt influerade zenbuddismen. Denna  bågskyttepraktik användes för att öva upp förmågan att koncentrera sig och träffa sitt mål, både fysiskt och i livet i stort.

I kristendomen finns beteckningen synd, ett ord som översatt från nya testamentets ursprungliga språk; arameiska, översätts som ”att misssa målet”.

När missar vi målet? Den vediska traditionen och daoismen skulle säga när vi tappar koncentrationen, tappar vår jämvikt, missuppfattar och inte ser klart. Motsatsen till detta skulle då vara att vara i balans, medveten och klarseende. 

Den svåra tid många av oss genomgått de senaste månaderna kanske har bidragit till en större klarsyn. Större klarsyn brukar leda till att tidigare destruktiva mönster blir tydligare för oss. 

Vi verkar vara in en tid då vi har en möjlighet att sluta upprepa gamla mönster, göra oss av med det som begränsar oss, och våga gå vår egen väg. 

Om vi vågar göra detta finns goda chanser att lyckas. 

Denna styrka att gå vår egen väg bygger på tidigare erfarenheter, och övervunnet motstånd, och är något vi varit tvungna att förtjäna. 

Det är också en tid att använda sin skapande förmåga, och ge sitt liv en riktning. 

Similar Posts

  • Diwali

    Gudinnan Sri är känd sedan innan 200 talet fkr. Hon är inte nämnd i tidigare vedisk litteratur men termen sri med samma innebörd nämns ganska ofta. Termen innebär förmåga, kraft, skönhet, lyster, ära och överflöd. Gudinnan Shri verkar alltså vara en personifikation av dessa kvaliteter. Sri får senare namnet Lakshmi. Lakshmi betyder form av, och…

  • Upayas

    I Tantralokah (Ljus på Yoga) av Abhinavagupta (900-tal) beskriver denna mästare i Tantra 4 metoder för individen att uppnå yoga-förening med Alltet. An-upaya Den första metoden kallas An-upaya. Det betyder ingen metod. Denna ”metod” är lämplig för personer som inte har något i vägen för att bli ett med Alltet. Det enda som behövs är…

  • Gudinnans återkomst

    Christopher Tompkins (religionsvetare och sanskritist) argumenterar för att Hatha Yoga är en degenererad form av Tantra som förlorat sammanhanget för sina utövningar.  Tompkins argumenterar  för att syftet till att dynamisk sekvensering av Asana, alla mantras förutom ”Ajapa japa” (meditation på andetaget) och ”Om”, samt chakrasystemet tagits bort i Hatha Yoga är p.g.a. att dessa övningar…

  • Matsyendrasana

    Matsyendrasana- Hela vänstra strömningen av Tantra brukar refereras till som Kaula. Kaula var ett sätt att utöva Tantra. Detta innebar en emfas på kroppen och sensuell upplevelse som ett sätt att nå det gudomliga (div).  Denna strömning hade Matsyendra som mästare (Macchanda), troligtvis 800-tal. Macchanda var en av de mest prisade tantriska mästarna, tillsammans med…

  • Sol och måne

    Natten till torsdag var det både vårdagsjämning och fullmåne. Samtidigt gick månen in i ett område på himlen som i den vediska astrologin kallar Uttara Phalguni Nakshatra. Detta sägs vara den tid då Shiva och Parvati (Shakti) gifte sig. Vårdagsjämningen är en dag då dag och natt är lika långa, vilket gör det till en…