Soldyrkan i Norden

Midvinter, tiden mitt i vintern, är ett ord som används dels för den mörkaste tiden av vintern kring det astronomiska vintersolståndet den 21 eller 22 december, dels för den kallaste delen av vintern, ungefär tiden från mitten på januari till mitten på februari.

I äldre nordisk tradition var midvinter, miðjum vetri, den 14 februari. Detta hängde samman med en äldre, troligen förkristen, indelning av året i sommar- och vinterhalvår (halvår hette misseri), där den 13 eller 14 januari var mitt i vinterhalvåret.

Vintersolstånd och midvinter har förknippats med julblot eller midvinterblot. Ordet jul som finns på de svenska, danska, norska, finska och estniska språken har med säkerhet samband med detta. Däremot är de exakta sambanden fortfarande mycket oklara. Julens speciella gud var Jólnir, som är ett av Odens många namn.

En del menar att midvinterblotet hölls vid vintersolståndet i slutet på december i samband med julen, medan andra menar att det var i mitten av januari. Det senare datumet kommer av att midvintern ansågs infalla mitt på vinterhalvåret, den 14 januari.

Vid slutet av året firades inom många kulturer/religioner en högtid för att vinna gudarnas välvilja inför det kommande årets skördesäsong.

Många kulturer, urbefolkningar och religioner firar vintersolståndet och att solen och året vänder och går mot varmare och ljusare tider. Konceptet symbolisk födelse/död associeras då ofta till vintersolståndet som en helig natt.

Källa: Wikipedia

Musik: Förfäder, Spellista.

Similar Posts

  • Finns det ett medvetande utanför hjärnan?

    Till skillnad från vad de flesta tror så har vetenskapen inte löst frågan gällande hur medvetandet skapas. I Yogafilosofi liksom många andra spirituella traditioner, såsom bland annat buddhismen, anses inte medvetandet skapas i hjärnan utan fungera utan hjärnan. Finns det då något vetenskapligt stöd för denna tanke? Faktiskt så finns det. Forskning inom psykiatri och…

  • Awakening the force

    Har du någonsin funderat på om det finns subtilare nivåer av den värld som innefattar dig? Innan Yoga blev en ”träningsform” innebar Yoga metoder för att erhålla erfarenheter av dessa subtila erfarenhetsnivåer. Den metod som idag mest används idag är Asana; kroppspositioner. Asana är till för att få livsenergin att flöda fritt i kroppen samt…

  • Fascia

    Fascia har blivit ett modeord inom kroppsterapier och också inom Yoga. Men vad är Fascia och av vilket intresse är det för att förstå de fysiska övningarna inom Yoga? Robert Schleip är expert på Fascia och initiativtagare till samarbetet ” Fascia research Project”, där kliniker inom olika kroppsterapier delar erfarenheter med medicinska forskare inom kroppens…

  • Kandharasana & Chakrasana

    Kandharasana  Kandha betyder axlar. Positionens namn kommer sig av att kroppens tyngd i den slutliga positionen bärs till största delen av axlarna. Den gör hela ryggen flexibel och är en god förberedande Asana för Chakrasana. Chakrasana Sanskritordet chakra betyder hjul, cirkel, spiral, virvel. Chakrasana har fått sitt namn från att slutpositionen bildar en cirkelform. Chakrasana…

  • |

    3-parts andetaget i dess ursprung

    I Pashupata Sutras nämns först 3 parts andetaget. Det utvecklas senare i Tantran till ett kraftfullt inandetag (Puraka) följt av ett andningsuppehåll (Kumbaka) följt av ett förlängt utandetag (Rechaka). Kumbaka i Tantra beskrivs som ett samlande av de olika energierna (Prana Vayus) i kroppen till en stark kraft kallad Kundalini. Andningsuppehållet syftar alltså till att…

  • |

    Att göra medvetet

    Vi rörde i sista inlägget vid vad Yoga vill medvetandegöra. Det som Yoga vill medvetandegöra är instinkterna, känslorna och tankarna. Dessa finns representerade på de olika platser i kroppen där chakrorna finns. Överlevadsinstinkt finns representerad i Mooladhara. Sexualitet och vilja till njutning finns representerade i Swadhistana. Manipura är kopplad till ilska, rädsla och upplevelse av…