Att ge av sig själv

Tänk om allt är ett försiktigt lagt pussel. Tänk om din befrielse är viktig, inte bara för dig, utan för kolllektivet.

Tänk om just dina egenskaper och din längtan fyller en del av vad världen behöver.

Befrielse från vad? Tantrisk tradition talar om befrielse; moksha som befrielse från samskaras ( emotionellt laddade minnen) och vasanas (omedvetna upprepade beteenden).

Befrielse till vad? Till ditt sanna varande. Den du verkligen är.

Skulle varje befrielse då ge olika resultat? Ja, varje befrielse skulle ta fram en unik individ med unika förmågor, och ett unikt bidrag till världen. Som pusselbitar i ett pussel. Varje del unik, och en del av helheten.

Bhagavad Gita talar om detta. Man lyfter fram cykeln av givande och tagande som finns i naturen, som offren i vedaskrifterna symboliserar, och vikten av att vara med i detta givande och tagande. ”Det du ger av dig själv ger du till världen”.

Däremot varnas det för att handla endast utifrån egen vinning. Detta kan förstås som ett brott mot naturens balans mellan givande och tagande.

En vers säger att den som ser att all handling görs av naturen, och att självet inte är den som gör, den ser verkligen.

Versen efter säger att när denne ser att mångfalden av varelser är centrerade i enheten och kommer ur den enheten, då når denne Brahman. Med andra ord så verkar Bhagavad Gita lära ut att problemet är att vi förlorar kontakten med helheten om vi bli egoistiska.

Det ges också av texten att allas natur bidrar till en harmoni. Den rätta handlingen är den som är i harmoni med vår natur, även för världen. Yoga definieras i detta sammanhang som rätt handling.

Det står även att det är bättre att utföra sin egen dharma (natur) dåligt än någon annans bra. Detta går att tolka som att hellre än att göra det du tror är ”gott”, vad andra vill ha av dig eller vad du tror världen behöver, är att vara dig själv. Du är en unik del av världen och behövs precis som den du är.

Källa: Bhagavad Gita, översättning av S. Radhakrishnan.

Musik: Aquarian, Nirinjan Kaur Khalsa.

Similar Posts

  • Sati & gudomlig feminism

    Kvinnan har länge associerats med jorden i hennes förmåga att bära liv och få liv att växa. Tantra har troligtvis sina rötter i pre-vedisk tid då Gudinnedyrkan verkar ha varit stark. I Puranas berättas: I begynnelsen ombads Gudinnan (Shakti) att inkarnera för att locka Shiva att engagera sig i världen. Utan Shakti (energi) kan Shiva…

  • Kärnandet av urhavet

    Så tillbaka där vi var i förra posten; Lakshmi har återvänt till alltings källa: ett oändligt hav av mjölk. Detta börjar historien om kärnandet av urhavet, för att återfå Lakshmi-kärlek och överflöd till världen.  Utifrån förståelsen av Lakshmi/Sri som det som gått förlorat får man förstå den amrita som man kärnar urhavet av mjölk för,…

  • Sharadiya Navaratri

    Vi är nu snart inne i höstens Navaratri; Sharadiya Navaratri. Detta anses vara den viktigaste av de två Navaratri under året och sammanfaller med skördetiden.  Navaratri är ett firande av Durga/Mahadevis seger över demoniska krafter som berättas i texten Devi Mahatmya 500-tal. Navaratri är en viktig tantrisk högtid. Mahadevi (stor gudinna) är shakti personifierad i alla…

  • Upp och ned

    Har livet satt dig på huvudet?  Vi befinner oss i en tid av mycket förändring. Ibland kan det kännas som att allt är uppochned.  I modern Yoga talas om uppochnedvända Asana (inversioner) som ett sätt att byta perspektiv. Detta är ingen klassisk tanke men den kan ändå finnas en sanning i detta.  I tantrisk yogisk…

  • Yoga-förening mellan Shiva och Shakti

    Som vi sett i de sista två posterna är Shiva tätt sammankopplad med den ”livgivande” maskulina principen, liksom Shakti med jorden och livskraften. Det kanske därför inte är förvånande att inandetaget som den livgivande principen  i Tantra identifierades med Shiva. Utandetaget likställdes i sin tur med den aktivitet som livsenergin ger upphov till, och identifierades…

  • Karma är i kroppen

    Den instans i sinnet som ger oss vår förmåga som människor att diskriminera kallas i tantrisk filosofi för Buddhi. Buddhis funktion är att avgöra vad som är bra och dåligt för oss, vad som är rätt handling i olika situationer. Buddhi översätts därför ofta som intellekt, då dessa förmågor är de så kallade högre mentala…