25/3-3/4 är Vasanta (vårens) Navaratri. De 9 nätter då man firar Gudinnan, också kallad Shakti och Kundalini.

Gudinnan är energi-aspekten av medvetandet. I sin helhet är hon energin bakom allt som finns. Hon kallas då Mahadevi eller Maha Durga. I denna form ses hon också som moder.

I sista posten nämndes texten Devi Mahatmyam, som är en text som reciteras under Navaratri. Den berättar om hur Mahadevi räddar världen från mörka, demoniska krafter (Asuras). Devi Mahatmya är en tantrisk text och behöver läsas och förstås därefter, som en symbolisk text.

Texten börjar med att Shumba och Nishumba två asura-bröder har samlat en armé krigare med övernaturliga krafter för att ta över välden. Dessa krafter har givits dem av skaparguden Brahma som belöning för deras yogiska ansträngningar. Enligt lagen om karma (orsak och verkan) kan nämligen ingen anstängning bli obelönad oavsett hur intentionen bakom ser ut.

Bröderna önskar sig att inte kunna bli besegrad av någon man eller gud,och så blir det.

Men det finns en lucka. En vis yogi får syn på detta och kontaktar Indra (de elementära gudarnas herre-intellektet) och påpekar luckan. Han påpekar att ingenstans nämns kvinnor.

Han säger: – Gå till Durga/Mahadevi. Be henne att ingripa i världen. Hon väntar på att du skall fråga.

Gudinnan kan ses som kraften av nåd. Vi måste erkänna vår hjälplöshet och be om hjälp.

I 20 000 år (ibland känns det som att det tar allt för länge innan hjälpen kommer) ber de. Sedan uppenbarar sig Gudinnan.

När Gudinnan konfronterar Shumba och Nishumba slås de först av hennes skönhet och vill låta henne bli en del av deras harem. Gudinnan säger då att hon avlagt ett löfte om att hon endast kan gifta sig med någon som kan besegra henne i strid. Shumba och Nishumba ger då sina underordnade order om att dra in henne i håret.

Gudinnan slåss mot Shumba och Nishumbas arméer och besegrar dem. Arméerna består av varelser som är halvt mänskliga och till hälften djur. Den högsta av dem Mahishasura som är en demon som är halvt människa och halvt tjur. Man kan förstå Mahishasura som en personifikation av den kvalitet som kallas tamas. Tamas är en kvalitet av stabilitet men i för stor mängd innebär den tröghet, ovilja att utvecklas eller förändras, bekvämlighet och passivitet. I detta spår dyker ofta upp manipulativt beteende och självbedrägeri.

Under denna kamp, som en personifikation av Gudinnans vrede, kommer Kali ut ur hennes tredje öga.

Sedan ställs Durga inför demongeneralen Raktabija vars namn betyder droppe av blod. Hans kraft ligger i att för varje bloddroppe han spiller så uppstår en ny klon.

Raktabija kan förstås som personifikationen av kvaliteten rajas.

Rajas är begär. Att tro att det som gör en lycklig är att tillfredsställa sina begär, gör att de multipliceras, man blir slav under dem.

I denna kamp kommer sex andra gudinnor ut ur Durgas kropp. Enligt vissa källor kallade Indrani, Saraswati, Vaishnavi, Tara, Chinnamasta, Bhairavi.

Kali övervinner monstret genom att slicka upp alla bloddroppar.

Detta resulterar i den sista kampen mot Shumba och Nishumba.

När Shumba dör är hans sista ord-Ma (mor), och ett leende kommer över hans ansikte, båda demonerna transformeras och upplöses in i Gudinnan igen. Till slut kommer vi alla tillbaka till modern igen-vårt ursprung och vår sanna identitet.

Berättelsen vill visa att även om den stora modern till slut måste sätta en stark gräns mot bekvämlighet, som går ut över kollektivet och omåttliga begär, så är hennes intention att föra oss alla tillbaka hem.

Källor: Awakening Shakti, Sally Kempton. Blogposts, Kavitha Chinnayan.

Musik: Vasanta, Spellista.